Bakgrund och syfte

Projektet Eco-Ship har som mål att utveckla ett utbildningskoncept för miljövänligt båtliv. Med hjälp av konceptet lär sig unga om båtliv på Östersjön.

Håll Skärgården Ren rf ordnade sommaren 2022 tillsammans med Gdansk Sport Center och Klaipeda University en Eco-Ship-utbildning, där man utbildade unga i åldern 15–29 år till miljöaktörer inom båtliv. Tanken är att de unga miljöaktörer kan dela sitt kunskap till exempel i sina egna segelföreningar.

Under sommaren ordnades två olika två veckor långa utbildningsseglatser ombord på det historiska segelfartyget STS General Zaruski(du flyttas till en annan tjänst), och i bägge deltog 15 unga från Finland, Polen och Litauen.

Resultat

Eco-Ship har som mål att utveckla ett utbildningskoncept för miljövänligt båtliv. Med hjälp av konceptet
lär sig unga om båtliv på Östersjön. Det material som tagits fram inom ramen för projektet och utbildningskonceptet grundar sig bland annat på erfarenheterna från de utbildningsseglatser som ordnades sommaren 2022 samt responsen från deltagarna.

Som utbildningsmaterial används Baltic Sailor Catalog, som har sammanställts tillsammans med övriga projektpartner. Katalogen innehåller information om båtliv, Östersjön och miljökunskap till sjöss samt färdiga anvisningar för undervisningsverkstäder kring dessa teman. Även om utbildningsmaterialet ursprungligen är riktat till unga, lämpar det sig också för handledning och utbildning av vuxna.

Baltic Sailor Catalog -utbildningsmaterial (web)

Baltic Sailor Catalog-utbildningsmaterial (utskrivbart)

Samarbetspartner och finansiering

ECO-Ship genomfördes av Håll Skärgården Ren rf, Gdansk Sport Center och Klaipeda University. Projektet ”ECO-SHIP – environmental and maritime education of youth” fick finansiering från EU-programmet Erasmus+. Projektet inleddes i december 2021 och avslutades i november 2023.

Projektnummer: 2021-1-PL01-KA220-YOU-000029718.

Projektet för renovering och upprustning av Saimaas hamnkonstruktioner finansierades av Södra Savolax förbund (Etelä-Savon maakuntaliitto). Finansieringskällan är anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.

I det förberedande projektet deltar kommuner och städer som vill utveckla och renovera sina småbåtshamnar. Projektet kommer att kartlägga den nuvarande situationen i de deltagande kommunernas och städernas småbåtshamnar, planera de åtgärder som ska genomföras, utarbeta en tidsplan och uppskatta kostnaderna.

Det förberedande projektet pågick 1.5-31.12.2021 och i det deltog S:t Michel, Juva, Puumala, Sulkava, Nyslott och Håll Skärgården Ren rf. Projektet genomfördes av Håll Skärgården Ren rf.

Våren 2020 fick Saimaas nya underhållsfartyg M/S Roope-Saimaa en ny hemmahamn i Puumala. Saimaas serviceområde kommer att delas in i två olika delar, där fartyget i Puumala betjänar utflyktshamnarna söder om Puumala och det andra fartyget opererar från hemmahamnen i Savonlinna för att betjäna platser i Savonlinna-området.

I Puumala fanns inget färdigt område eller depå som redan lämpade sig som hemmahamn för ett servicefartyg. I samarbete med Puumala kommun och lokala företagare byggdes strukturer och utrustning för att stödja hemmahamnsverksamheten på en tomt som kommunen arrenderade i Paloranta.

Syfte och resultat

Projektet kommer att förse det område som skall etableras som hemmahamn med två sjöcontainrar, mellan vilka ett skärmtak kommer att byggas för förvaring. Containrarna och taket kommer att fungera som förvaringsutrymmen för underhåll och reservdelar. Dessa förvärv kommer att säkerställa att området förblir rent och att utrustningen lagras på ett säkert och miljövänligt sätt. Området kommer också att rymma insamlingsbehållare för metall, glas och trä.

En brygga kommer att byggas vid sidan av vågbrytaren för att försörjningsfartyget säkert ska kunna lägga till och förtöja samt lasta och lossa last.

Resultatet av projektet kommer att gynna Vuoksis flodområde på många olika sätt, både för lokalbefolkningen och turisterna. Vi tror att projektet kommer att ha en positiv inverkan på områdets image. Utan separat projektfinansiering skulle etableringen av denna ”enstaka” hemmahamn inte ha varit möjlig.

Samarbetspartner och finansiering

Genom projektet genomförs prioritet 1 i Veej’jakaja ry:s utvecklingsstrategi, Främjande av bosättning på landsbygden, och delåtgärd 7.5 Investeringar i fritid och turism i programmet för utveckling av landsbygden 2014-2020.

Föreningen Håll Skärgården Ren kommer att installera två nya flytande sugtömningsstationer för båtägare i södra Saimen. Sugtömningsstationerna kommer att placeras nära öarna Ruuho och Satamo, som ägs av Södra Karelens rekreationsstiftelse, för att ersätta gamla och förfallna dammsugare. De kommer att installeras och göras tillgängliga för båtägare under maj 2020.

Syfte och resultat

Syftet med projektet för renovering av septiknätet var att skaffa två nya och moderna sugtömningsanläggningar för bortskaffande av båtavloppsvatten i den södra delen av Saimen. Detta kommer att avsevärt öka kapaciteten hos Saimaa avloppshanteringsnätverk. Uppgraderingarna kommer att säkerställa att Håll Skärgården Ren rf:s nätverk av septiktankar fortsätter att vara tillgängligt för båtägare.

Den nya sugtömningsstationen kommer också att vara utrustad med en sensor som övervakar tankens fyllningsnivå från fastlandet och planerar tömningen på ett sätt som är optimalt ur logistisk synvinkel och tillgänglighetssynpunkt. Samtidigt är tömningen miljövänlig eftersom man undviker onödiga inspektionsbesök.

Utöver sensorn kommer räknare för användning/besökare att installeras för att ge konkreta siffror på antalet användare av sugtömningsstationen. För närvarande kan endast grova uppskattningar göras.

Projektet genomfördes i två år (2019-2020) och bidrog till skyddet av vattenmiljön och en miljövänlig utveckling av turismen och sjöfarten, samt till bilden av en miljövänlig och modern delregion. Endast genom att använda ett tillräckligt omfattande och effektivt nätverk kommer båtförare att kunna arbeta korrekt, säkert och lagligt på vattnet när det gäller toalettavfallsvatten.

Håll Skärgården Ren rf deltog i projektet BATSECO-BOAT under 2018–2020. Syftet var att förbättra kapacitet och tillgänglighet gällande latrintömning i småbåtshamnar runt centrala Östersjön, från Estland kustområde till fritidsbåtarnas populäraste rutter i Finland och Sverige. Därtill fokuserade projektet på att hitta och investera i lösningar för pumpstationer och digital teknik för att lokalisera och kontrollera tömningsstationer. 

Bakgrund och syfte

Trots att utsläpp av toalettavfall i vattnet förbjöds i Finland redan 2005, visar en undersökning som utförts av Åbo universitet och HSR rf 2016, att nästan 50 procent av båtfararna sporadiskt tömde sitt toalettavfall rätt ut i havet. Den vanligaste orsaken som uppgavs var att det inte fanns tillräckligt med tömningsplatser eller att anläggningarna var besvärliga att använda.

Det är bland annat dessa utmaningar som BATSECO-BOAT ville ta sig an. Förbättring av kapacitet och tillgänglighet gällande latrintömning förhindrar övergödningen av Östersjön och förbättrar servicenivån i skärgårdshamnar och på så sätt har en positiv inverkan på turismen i området.

Resultat

BATSECO-BOAT:s främsta prestation var att sammanlagt 11 nya sugtömningsanläggningar installerades, varav fyra i Norrtälje i Sverige, fem i Skärgårdshavet och fyra i Estlands nordliga kustområde. I Finland reparerades därtill nio äldre Septikon-anläggningar, vilka hoppas vara i bruk ännu i tiotals år. Allt som allt har projektet förbättrat latrintömningsservicen vid sammanlagt 20 platser, varav två i Sverige, fyra i Estland och fjorton i Finland, vilket var två mer än planerat.

Utöver de konkreta investeringarna har projektet även producerat nyttig information bland annat om fritidsbåtarnas rutter i skärgården, den kemiska uppsättningen av latrinavfall, samt praktiska anvisningar för de som är intresserade över dylika investeringar.

Alla rapporter producerat av projektet kan hittas på projektets hemsidor(du flyttas till en annan tjänst).

Samarbetspartner och finansiering

Kolmevuotista BATSECO-BOAT -projektia koordinoi Turun yliopiston Brahea-keskus, ja hankekumppanit olivat:

Det treåriga projektet BATSECO-BOAT leds av Brahea-centret vid Åbo universitet och partner var:

• Håll Skärgården Ren rf i Finland
• Ecoloop AB, Campus Roslagen och Norrtälje kommun i Sverige
• Hoia Eesti Merd el. Keep the Estonian Sea Tidy och Viimsi kommun i Estland

BATSECO-BOAT genomfördes under 2018–2020 och finansierades av EU-programmet Interreg Central Baltic. Projektets totala projektbudget var 1,48 miljoner euro, varav ERDF-finansiering täckte 1,14 miljoner euro och partnern 0,34 miljoner euro. Projektets finländska partners gick statlig medfinansiering sammanlagt 0,12 miljoner euro för att täcka sina självfinansieringsandelar.

Projektet COMPLETE koncentrerade sig på att undersöka hur båtliv och fartygstrafik inverkar på främmande arters spridning i Östersjöområdet. Håll Skärgården Ren rf deltog i projektet som expert i fritidsbåtlivets miljöpåverkningar. Föreningen koncentrerade sig på uppföljningen av de så kallade fouling-arterna som lägger sig fast i båtbottnen, och föreningens roll i projektet var en naturlig fortsättning på grundarbetet som gjordes i CHANGE-projektet.

Bakgrund och syfte

Under projektet utvecklas ett nytt uppföljnings- och testsystem tillsammans med de deltagande forskningsinstituten i projektet. Målsättningarna för projektet är rakt kopplade till globala kontrakt som kräver åtgärder för att förbättra båttrafikens miljöansvar och minska främmande arters spridning.

COMPLETE arbetar för att skapa bättre kontroll över ballastvattnen och för att utveckla olika metoder för uppföljningen av fouling-arter. Till målgrupperna tillhör globala ministerier, trafik- och miljöbyråer, båtindustrin och berörda parter, hamnar och kuststäder, skeppsvarv och gästhamnar samt HELCOM.

Håll Skärgården Ren rf:s roll i COMPLETE var att utveckla en testmetod som utforskar hur mycket fritidsbåtar och båttrailer påverkar spridningen av främmande arter i Östersjöområdet. Än så länge har det inte funnits någon data om fritidsbåtars roll gällande problemet.

Metoden måste vara kostnadseffektiv och enkel, så att hamn- och båtvarvpersonalen kan utföra samplingen självständigt, men samtidigt tillräckligt omfattande för att resultaten kan utnyttjas vetenskapligt. Utvecklingen av metoden sker genom samarbete mellan båda parterna och HSR rf jobbar som en förenande faktor mellan dem.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet finansierades av Interreg Baltic Sea Region programmet. Projektet började 1.10.2017 och det tog slut 30.9.2020. Läs mer om COMPLETE på projektets officiella webbsidor: www.balticcomplete.com(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst).

Projektet SaaRa främjade återvinningen av näringsämnen vid skärgårdens turistmål och syftade till att minska matsvinnet och att utnyttja bioavfallet lokalt i skärgården.

Matsvinn uppstår på resor

För närvarande hamnar det matsvinn som uppkommer vid Skärgårdshavets restauranger i blandavfallet. De ökande besökarvolymerna bidrar ytterligare till att öka matsvinnet i området, vilket har både direkta och indirekta effekter på eutrofieringen. Problemet är av central betydelse även i fritidsbåtar, där beredskapen för sopsortering saknas. 

Målet med projektet är att minska uppkomsten av matsvinn, främja komposteringsmöjligheterna och servicekedjans effektivitet, utreda möjligheterna till produktifiering av matsvinnet samt motivera båtfararna till sortering av bioavfall.

Mindre avfall att transportera

En lokal återvinning av bioavfallet skulle också minska på den mängd avfall som måste transporteras till fastlandet. HSR rf:s andel i projektet fokuserar på kommunikation – i synnerhet gentemot båtfararna – samt att utreda och förbättra beredskapen för att samla in bioavfall i båtarna.

SaaRa inleddes 1.11.2017. Projektet är ett av regeringens spetsprojekt inom programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen och det finansieras ur miljöministeriets RaKi-program.

HSR rf genomför projektet tillsammans med Brahea-centret vid Åbo universitet, som är koordinator för projektet. Som intressentgrupper medverkar företagare i restaurang- och turismbranschen från till exempel Örö, Jurmo och Nagu.

www.annospuhtaampaa.fi(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)

Roskapostia – kansalaisen tietokirja meren roskaantumisesta, skriven av experter på nedskräpning i Östersjön och det finska havsområdet, ger läsaren ett aktuellt informationspaket om nedskräpningsläget och särdragen i Östersjöns ömtåliga ekosystem. Boken beskriver de skadliga effekterna av nedskräpning ur både det marina livets och medborgarnas perspektiv, och ger verktyg för att förbättra situationen.

Nedskräpningen i Östersjön och Finlands havsområde behandlas i en bok av experter på nedskräpning i Östersjön och Finlands havsområde, Littering the Baltic Sea – a citizen’s guide to marine littering, som ger aktuell information om läget när det gäller nedskräpning och särdragen i Östersjöns känsliga ekosystem.

Samarbetspartner och finansiering

Författare till boken är Hanna Haaksi och Jenny Gustafsson från Håll Skärgården Ren rf samt specialforskarna Outi Setälä och Maiju Lehtiniemi från Finlands miljöcentral. Boken finansierades med 20 000 euro från Ålandsbankens Östersjöprojekt, som syftar till att uppmuntra till åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd genom att finansiera projekt för att skydda Östersjön.

BLASTIC är ett gemensamt EU-projekt mellan länderna runt Östersjön, som pågick mellan 2016 och 2018. Projektet undersökte källorna och rutterna för skräp, särskilt plastskräp, från städer till Östersjön.

Syfte och resultat

Studier visar att mer än 80 % av det marina skräpet kommer från landbaserade källor. Floder som rinner genom städer är till exempel en viktig väg för marint skräp.

BLASTIC-projektet använde en rad olika metoder för att kartlägga de viktigaste källorna och vägarna för marint plastskräp och för att övervaka skräp i åar och kustvatten. Metoderna tillämpades i fyra stadsområden, med Åbo stad i Finland som pilotområde.

Projektet resulterade i en uppsättning allmänna riktlinjer för kommuner, inklusive en lista över de viktigaste källorna till nedskräpning i stadsområden och råd om förebyggande av nedskräpning.

En viktig del av BLASTIC är en gemensam kunskapsbas, webbplatsen blastic.eu, som innehåller omfattande information om marint skräp, dess effekter och transportvägar, samt ”vägkartor” för kommuner som skapats under projektet.

Bommar användes för att mäta skräp i åar

BLASTICs första mätningar av nedskräpning i floder genomfördes sommaren 2017 i pilotstäder. Många av er kanske lade märke till bommarna i Aura å i Åbo, som användes för att experimentellt mäta mängden och kvaliteten på skräp som kommer in i ån.

Två bommar placerades uppströms och nedströms floden runt tiden för stadsfestivalen Down by the Laituri, eftersom nedskräpning är känt för att nå sin topp vid stora offentliga evenemang. Vid den tidpunkten berättade de preliminära resultaten redan en bekant historia: plast, ölburkar och glasflaskor hittades i bommarna efter den första natten.

Informationstavlor om rutter och källor till marint skräp hade satts upp på stranden nära bommarna. Huvudsyftet med övervakningen var att belysa problemet med nedskräpning i Östersjön och att öka medvetenheten om problemet bland medborgarna.

I oktober 2017 var BLASTIC representerat vid den internationella konferensen Our Ocean. Detta stora evenemang, som har anordnats sedan 2014, inbjuder världens beslutsfattare att engagera sig i ett starkt samarbete för att ta itu med problemen i den marina miljön. Europeiska unionen är värd för evenemanget på Malta. Evenemanget fokuserade på ett brett spektrum av globala frågor som marint skräp, hållbart fiske, skyddade områden, klimatförändringar, hållbar ekonomi och sjösäkerhet.

Samarbetspartner och finansiering

Huvudpartner i projektet BLASTIC var den svenska föreningen Håll Sverige Rent. Projektpartnerna var: Håll Skärgården Ren rf, Stockholm Environment Institute (SEI), Tallinn Centre, IVL Svenska Miljöinstitutet, Foundation for Environmental Education Latvia (FEE), Finlands miljöcentral (SYKE), Åbo stad och Tallinn stad.

BLASTIC 2016-2018 finansierades av Central Baltic Programme 2014-2020. Den totala budgeten för projektet var 1 016 555,50 euro, varav Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) bidrog med 784 522,46 euro.

Syftet med CHANGE var att minska användningen av giftiga båtbottenfärger i Östersjön. För väldigt många människor kring Östersjön är båtliv en källa till glädje, avkoppling och upplevelser. Den vidsträckta Östersjökusten med sina skärgårdar och unika miljö ger möjlighet till naturupplevelser utöver det vanliga. Hela 3 miljoner fritidsbåtar beräknas ha sin hemmahamn i något av länderna runt Östersjön. Det finns dock en baksida. Östersjön är ett mycket förorenat och känsligt hav och mycket av de gifter som frigörs från fritidsbåtarnas bottenfärger hamnar i de kustnära ekosystemen. Ekosystem som redan är hårt ansatta.

Bakgrund och syfte

CHANGE syftade till att minska användningen av giftiga båtbottenfärger i Östersjön genom nya praxis. I projektet testades och utvärderades alternativa, mer miljöanpassade sätt att hålla båtbotten ren med båtägares, båtorganisationers och myndigheters hjälp. Målet var att ersätta skadliga ämnen med nya, miljövänliga praxis och att kunna ge regionala rekommendationer om alternativa sätt att hålla båtbotten ren.

Följande publikationer skapades under CHANGE-projektet:

Samarbetspartner och finansiering

I CHANGE deltog forskare i Sverige, Finland, Tyskland och Danmark. Projektet fick sin finansiering ur Östersjöländernas gemensamma BONUS-forskningsprogram och projektet pågick från 2015 till 2017.

Håll Skärgården Ren rf deltog i projektets vissa delar som underleverantör och levererade information till Stockholms universitet.

Tankvakt berättar när den flytande sugtömaren är full, vilket förbättrar användbarheten av båtens septiktank, sparar pengar och miljön.

Syfte och resultat

I projektet Tankvakt (2015-2016) testades Enovo Oy:s fjärrövervakningssystem för fyllning av septiktankar vid föreningen Håll Skärgården Ren rf:s flytande sugtömningsstation på Skärgårdshavet i Helsingholm och vid djupbehållaren för avfall i Jurmö. Syftet var att undvika att föreningens servicefartyg behöver köra till platsen för att visuellt kontrollera nivån, samt att förhindra att båtägare åker till den flytande sugtömningsstationen för att tömma sina septiktankar när de är fulla.

Under 2016 genomförde projektet en studie för att bedöma om det skulle vara ekonomiskt lönsamt att installera ett övervakningssystem för fyllning vid alla Håll Skärgården Ren rf:s flytande septiktankar och avfallshanteringspunkter. Resultaten visar att det inte är ekonomiskt lönsamt att installera ett fjärrövervakningssystem på alla platser, men att det definitivt är värt det på vissa platser.

I projektet ingick också en undersökning bland båtförare om deras erfarenheter av och attityder till flytande uppsamlingsplatser för båtavloppsvatten. Resultaten av undersökningen publicerades som en rapport.

Samarbetspartner och finansiering

Tankvakt-projektet började 1.1.2015 och slutade 31.12.2016. Projektets helhetsbudget var ca 65.000 euro, varav miljöministeriet finansierade 80 % via programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd.

Som projektpartners fungerade Håll Skärgården Ren rf och gruppen för innovationer och företagsutveckling inom Utvecklingstjänsterna vid Åbo universitets Brahea-center.

Håll Skärgården Ren rf placerar ut en fast sugtömningsstation i Jurmo gästhamn. För service på anläggningen och tömning av behållaren ansvarar HSR rf med sitt eget servicefartyg M/S Roope. Anläggningen ligger på samma ställe som vattenkranen och utgör således tillsammans en servicepunkt. 

– Båtfararna har redan en längre tid önskat möjlighet till sugtömning på Jurmo. För närvarande ligger den närmaste sugtömningsanläggningen på Björkö norr om Jurmo eller på Borstö i sydostlig riktning. Eftersom närmaste sugtömningsmöjlighet ligger relativt långt borta, i synnerhet för dem som rör sig med segelbåt, har sannolikheten för att båtarnas toalettavfall töms i havet i närheten av Jurmo varit stor, berättar Håll Skärgården Ren rf:s projektchef Hanna Haaksi.

Den populära gästhamnen på Jurmo besöks under säsongen av cirka 2000 båtar, och hamnen har cirka 80 båtplatser reserverade för gästande båtar. Oron för tillståndet i Skärgårdshavet har ytterligare aktualiserat tanken att även Jurmo borde ha sugtömningsmöjlighet för toalettavfall från båtar. 

– I stället för en flytande sugtömningsanläggning bestämde vi oss tillsammans med hamnföretagaren för en fast anläggning, eftersom en flytande inte lämpar sig i omgivningen kring Jurmo på grund av det är så blåsigt, berättar Haaksi.

Fortsättningsvis händer det sig att toalettavfall släpps ut i vattnet 

Trots att utsläpp av toalettavfall i vattnet förbjöds i Finland redan 2005, visar en undersökning som Åbo universitet och HSR rf genomförde 2016 att nästan 50 procent av båtfararna åtminstone sporadiskt tömde sitt toalettavfall rätt ut i havet. 

Båtfararnas toalettavlopp orsakar punktbelastning i synnerhet i hamnar och i grunda vikar. Urin innehåller stora mängder kväve och fosfor och näringsämnen i urinen är i en form som växter direkt kan tillgodogöra sig. Avföring innehåller färre näringsämnen, men kan sprida bakterier.

En genomsnittlig septiktank i en båt rymmer cirka fyrtio liter. Med fyra personer som använder båtens toalett fylls den på cirka två dagar. Man har beräknat att fyra personers toalettbesök under två dagar ger upphov till cirka 20 gram fosfor och 100 g kväve. Denna näringsmängd ger växtpotential för 20 kg alger.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet finansieras delvis av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Finansiering har sökts via Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä och projektet genomförs inom Egentliga Finlands NTM-centrals område. Projektet finansieras också av Skyddsfonden för Skärgårdshavet, den lokala företagaren Klas Mattsson och Håll Skärgården ren rf.

De antifoulingämnen som ingår i giftiga båtbottenfärger, framför allt zink, koppar och även de tidigare allmänt använda tennföreningarna, har skadliga effekter på vattenlevande organismer. När båtar ligger vid kaj tvättas deras bottnar vanligtvis med kraftfulla högtryckstvättar. Vid tvättprocessen frigörs även giftig färg från bottnarna, och i många fall hamnar tvättvattnet direkt i grunda kustvatten.

En båtbottentvätt vid bryggan, med korrekt utsläpp till septiktank och reningssystem, är ett sätt att minska båtlivets miljöpåverkan.

Syfte och resultat

Projektet omfattar byggandet av en båttvättanläggning i Hirvensalo, Åbo, i Venetelakka Ramstedt Oy:s hamnområde. Hittills finns det inga liknande tvättanläggningar i Skärgårdshavsområdet. Vattenkvalitetsprover kommer att samlas in och analyseras på tvättplatsen och resultaten kommer att rapporteras och kommuniceras till miljö- och lokala myndigheter, varv och båtklubbar. Tvättplatsen togs i bruk i början av sommaren 2014 och vattenprover togs under 2014-2015.

För närvarande finns det ingen exakt information om hur mycket giftig färg som frigörs under tvättprocessen. Denna information är dock väsentlig för utvecklingen av riktlinjer för varvsverksamhet, men också för kostnadsnyttan av olika miljöinvesteringar.

Tvättanläggningen och den intilliggande septiktankens dräneringspunkt kommer att skapa ett ekologiskt vattenvägskomplex på en central plats i Åbo. I Hirvensalo kommer septiktankens dräneringspunkt att ligga längs en hårt trafikerad vattenväg och vara tillgänglig för alla båtförare.

Samarbetspartner och finansiering

Håll Skärgården Ren rf:s samarbetspartner i tvättplatsprojektet var Ramstedtin Telakka Oy, Christian Berner Oy, Wavin-Labko Oy, Airix Oy, Marinetek Oy och byggnadsinspektör Pekka Saari. Informationen och provanalysen finansierades av Saaristomeri Suojelurahasto och Turku Energia Oy.

Håll Skärgården Ren rf deltog i MARLIN där man undersökte nedskräpningen av Östersjön stränder. Projektet var det första som systematiskt utredde strändernas skräpmängd och -kvalitet. Projektet inleddes 1.9.2011 och avslutades 31.12.2013. Metoden MARLIN utnyttjas fortfarande i nationell skräpuppföljning.

Nedskräpningen av haven är ett globalt problem, men nedskräpningen av Östersjön och skräpets omfattning och ursprung är fortfarande ett outforskat område. Man vet att mycket skräp hamnar i Östersjön, trots att problemet inte är särskilt synligt eftersom endast cirka 15 procent av skräpet sköljs upp på land. Även denna mängd skräpar dock ned stränderna inom vissa områden. Skräpet under ytan förvränger å sin sida havets ekosystem och kan orsaka tekniska problem till exempel för fartyg.

Projektet Baltic Marine Litter el. MARLIN, som undersöker nedskräpningen, hade som mål att utreda hur mycket och vilket slag av skräp det hittas på stränderna och påverka människornas attityder och aktioner.

Gemensam mätmetod

Varje land väljer minst tre stränder av olika typ, vilkas nedskräpning följs upp tre gånger om året under olika årstider, i enlighet med UNEPs anvisningar. Skräpet på stranden räknas och kategoriseras noggrant. Tack vare att alla använder samma mätmetod är resultaten för första gången inom Östersjöregionen jämförbara både sinsemellan och globalt.

I projektet ska man utreda hur mycket och vilket slag av skräp det hittas på ständerna. För alla undersökningsområden uppgörs under projektets gång en strategi för att minska både nedskräpningen av havet och dess konsekvenser. Genom informering strävar man efter att påverka lokala beslutsfattare och medborgarnas agerande.

Lokala städteam bistår i räknandet och mätningen av skräpet.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet leddes av Håll Sverige Rent och är gränsöverskridande, eftersom Östersjöns problem drabbar alla stater som ligger i avrinningsområdet och Östersjöns tillstånd inte kan förbättras utan gemensamma insatser. Förutom HSR rf deltog även Hoia Eesti Merd från Estland och Fee Latvia från Lettland. Dessa tre organisationer ingick också i det år 1993 grundade nätverket Keep Baltic Tidy, som i sin tur är medlem i Östersjöstaternas råd (CBSS). 

Totalbudgeten är cirka 780 000 euro, varav Håll Skärgården Ren rf:s andel är cirka 200 000 euro med 25 procents självfinansiering. Projektet finansieras ur EU-programmet Interreg IVA Central Baltic. Finansieringen för förutredningen erhölls av Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Nödvändigt underhållsarbete på båtar, såsom bottentvätt, målning och andra reparationer, dockning och vinterförvaring, belastar miljön. Inom projektet Telakka utvecklade Håll Skärgården Ren rf mer miljövänliga metoder tillsammans med småbåtshamnar och båtägare.

I diskussioner med hamnar har det framkommit att det saknas tydliga riktlinjer för var och hur service, dockning och förvaring av båtar ska ske på det mest miljövänliga sättet. Lagstiftningen på detta område är komplex och ibland obekant för hamns- och bryggoperatörer. Vissa kommuner har tagit fram tydligare riktlinjer, men i de flesta fall är det svårt att få tag på information. Slutresultatet blir ofta att man fortsätter som vanligt, även om det finns ett intresse och en önskan om mer miljövänliga metoder.

Projektets syfte och resultat

Syftet med projektet Telakka var att öka kapaciteten och motivationen hos ägare av marinor och varv att bedriva verksamhet på ett sätt som minimerar miljöpåverkan från båtunderhåll och dockning. Ofta kan ett mer miljövänligt tillvägagångssätt också innebära ekonomiska besparingar. Projektet kommer också att förbättra entreprenörernas förmåga att förbereda sig för eventuella nya regler och utmaningar. En miljövänlig marina förväntas också locka båtägare som uppskattar effektiv miljöhantering.

I projektet undersöktes båtprimers och hållbara alternativ till giftiga färger. Målet var att ta fram tydligt definierade och lättanvända riktlinjer för varv. Dessa, tillsammans med de beprövade mallarna som är färdiga att använda, är tillgängliga för marinor och varv.

1. Giftiga färger och rengöring av båtbotten
   
   Ett alternativ till giftiga färger är att tvätta båtbotten några gånger under båtsäsongen. Viktiga frågor inkluderar lagstiftning, nuvarande praxis, utsläpp och hur man bäst implementerar tvättanläggningarna för både båtägare och miljön. Det finns utrustning för att tvätta båtbotten och tanken är att man ska tvätta botten 2-3 gånger per sommar, särskilt under sensommaren när havsanemonen är fäst. Utrustningen finns i vattnet och det är inte nödvändigt att lyfta båten för rengöring. Hela tvätten tar ca 10 minuter. För att kunna använda maskinen måste båtens botten vara fri från giftiga färger.
2. Underhåll, målning, reparation och vinterförvaring av båtar
   
   Det är mycket viktigt att informera allmänheten om hur man utför de vanligaste underhålls-, målnings- och reparationsarbetena på båtar på ett sådant sätt att skadliga ämnen som färgdamm, olja och kylmedel inte kommer ut i vattnet eller marken.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet Telakka genomfördes i kustkommunerna i sydvästra Finland. Projektet finansierades av den regionala utvecklingsfonden för Egentliga Finlands förbund och genomfördes mellan den 1 februari 2008 och den 28 februari 2010.